Dyckert
Dyckert finns i flera grovlekar, där 1,2 mm och 1,6 mm är vanligast. Den smalare dimensionen väljs framförallt till lister och foder, eftersom den med
sitt lilla huvud blir näst intill osynlig. Vid montage av invändig träpanel och mindre snickerier bör man istället välja den grövre dimensionen som har större bärighet. Denna finns dessutom i längre dimensioner.
Klammer
ESSVEs klammer har ca 11 mm ryggbredd. 500 klammer som är tillverkad av en tunnare tråd, 1,2 mm används vanligtvis till takplattor, Plywood- och OSB-skivor. M2 och PZ klammer som är tillverkad av 1,6 mm tråd används oftast till MDF-, spån- och cementbaserade skivor som kräver en större bärighet.
Huggen spik
Huggen spikstam har med sin grova struktur extra god fästförmåga. Denna spik används till de flesta montage. Spiken finns både med och utan ytbehandling.
TIPS! Tänk på att minst 2/3 av spiken ska nå ner i materialet du fäster mot.
Ankarspik
Ankarspik har ett ringat (kamgängat) skaft och ett platt försänkt huvud som är anpassat till hålen i beslag och vinklar. Spikarna är inte härdade och klarar därför rörelser i konstruktioner som påverkas vid fukt och laster av olika slag.
Ringad spik
Ringad (kamgängad) spik rekommenderas när man ställer höga krav på hållfasthet. Kamgängningen gör att spiken sitter hårdare i träet. Spiken finns som ytbehandlad samt rostfri.
Pappspik
Pappspikens stora runda huvud ger bra tryckfördelning och lämpar sig därför väl för sköra material som tak- och vindpapp, gips, asfaltsboard och byggfolie.
Bandningstyper
Maskinspik finns i två olika bandningstyper: rakbandad eller rundbandad. De båda systemen har olika fördelar och förutsättningar. Vissa typer av spik, som pappspik, finns bara i rundbandat, medan dyckert och klammer bara finns som rakbandat. Generellt sett kan man säga att man ofta använder rundbandat till volymjobb där man inte vill ladda om så ofta, som paneler utomhus, medan de rakbandade passar bättre när man behöver en lite smidigare pistol.
Rakbandad spik
Finns i 3 olika vinklar: 17, 21 och 34 grader. 17° och 21° är plastbandade och beter sig olika beroende på temperatur. Vid låga temperaturer blir plasten hård och känslig. Den ”skvätter” mer, med risk att få rester i ögon m m. Vid laddning när det är kallt bör pådrivaren i magasinet alltid försiktigt placeras bakom det sista stripet. Om plasten spricker är risken att spiken fastnar. Vid varmare väderlek blir plasten mjukare och får motsatt effekt. Mellanrummet på spiken med plastbandning gör att magasinen på motsvarande verktyg ofta är längre.
Pappbandad (34°) har fler spik per strip, då de är sammansatta utan mellanrum. Spikpistolen har därmed ofta kortare magasin som kan uppfattas mer balanserat. Pappbandad spik är inte temperaturkänslig.
Anledningen till att det finns spik med olika vinklar är för att olika ”standarder” vuxit fram genom åren. Efterfrågan skiljer sig stort på olika orter och länder. Konstruktionsmässigt gör de olika vinklarna precis samma sak men som nämnts ovan finns några praktiska och tekniska olikheter.
Rundbandad spik
Innehåller större mängd spik per laddning, jämfört med rakbandad spik. Det finns två olika vinklar. 0 grader plastbandad och 15 grader (kallas ibland även 16). De sistnämnda finns både med plastbandning och trådbandning. 0° respektive 15° har olika lösningar på frammatningsmekanismen av rullarna och passar endast i respektive maskin.
Trådbandad, rundbandad spik är ofta något mer kostnadseffektivt, men plastbandningens fördel är att de inte efterlämnar restmaterial i form av metalltråd som kan påverka virket på ett ofördelaktigt sätt.
Läs nästa sida: Välj rätt rostskydd >>
<< Läs föregående sida: Gasdrivna spikmaskiner